Mummel om vinstkrav

Har ni sett alla nyheter om neddragningar på tidningar?
Aftonbladet, Expressen, SvD, Kvällsposten - alla ska de spara, och sammanlagt försvinner nog hundratals tjänster.

Grejen är att de går med vinst, de där tidningarna. Hundratals miljoner. Och ändå ska det sparas. Journalister och redigerare försvinner, och online är viktigast.

Trots att det är papperstidningarna som ger pengar är det därifrån folk försvinner. Jo, det är inte så att nätupplagorna ger några pengar att tala om, de kostar en massa, men kan bara existera eftersom gammelmedia genererar riktiga pengar...

Snart måste det alltså börjas tas betalt för webbtjänsterna, det finns inga alternativ där. Och vad händer då? undrar jag... Vad händer när generation vill-läsa-gratis inte får gratisnyheter längre? När papperstidningarna är nedmonterade till tomma skal?

Det är sorgligt, och jag anser att det är farligt. Vinstkraven från alla dessa koncerner som delar upp Sveriges tidningar mellan sej suddar bort allt det där som gjorde att jag valde att bli journalist en gång i tiden: samhällsjournalistiken. Granskningen av företag och offentliga verksamheter. Möjligheten att ge röst åt alla dem som inte kan skrika högt nog för att höras.
Just nu granskas psykvården av Aftonbladet. Vi kan också se att alla de barn som misshandlats av systemet faktiskt kommer att få en (visserligen löjligt, men ändå) ersättning, och hade de alls uppmärksammats om inte journalister funnits för att bli megafoner för dem, för att göra deras röster hörda?

Jo, visst finns mycket skit, också - men det är ju på grund av att folk vill ha det. Vad händer med oss alla om vinstkraven leder till att det som finns att tillgå är skvaller och kändisar och inget annat???

Så blir det nog, är jag rädd, för det är där pengarna finns att hämta. Det där med samhällsansvar är inte ett dugg intressant för "marknaden", och jag sitter ju själv mitt uppe i beviset på det, känns det som.
Det blir övertydligt att människor inte har någon betydelse alls för dem som äger tredje statsmakten, som inte kommer att vara någon tredje statsmakt länge till.

Desillusionerad. Sån är jag, just nu. Och jag hoppas och ber om att det kommer att finnas någon som hittar ett sätt att hålla liv i den granskande journalistiken när vinstkraven börjar sätta press på tidningsinnehållet också, inte bara skalar bort de människor som vet vad de gör och brinner för sina omoderna idéer...