Moralmummel

Lite svårt nu, för jag inser att jag är en knepig jävel och att det ställer till problem.

Jag anser nämligen att man ska följa de lagar och regler som finns, och det är inte alls populärt.

Är det inte lite fånigt av mej, då? Är det inte fånigt att faktiskt från djupet av sitt hjärta tro på skit som "man ska leva som man lär" och att det faktiskt är en av hörnstenarna i en demokrati att folk faktiskt gör som man bestämt tillsammans?

Egentligen handlar det ju om det, och inget annat. Jag kan inte göra annat heller, för jag skulle inte kunna uppfostra en unge om jag hela tiden visste att jag vräkte tomma ord överallt.
En grej vi diskuterat mycket är facebook. Big deal? Big deal... Frågan kom för ganska längesen, ungen ville ha ett eget facebookkonto, och hela mitt inre skrek "nej!". Jag sa som jag brukar, att eftersom jag inte vet exakt hur det ligger till kan jag inte svara rakt av, kan vi snoka lite först? Vi snokade. Reglerna säger att man ska vara 13 år för att få ha ett konto. Så jag sa nej. Tårar och tandagnisslan, men inte så värst mycket eftersom han själv var med och läste, han var själv med och såg att så såg reglerna ut, vårdnadshavare ansvarar för att unge följer reglerna, om inte reglerna följs kan vårdnadshavare stängas av...

Problemet? Många många av hans klasskompisar har facebook. Och retas eftersom han inte har det... Mammahjärtat blöder - och ändå säger jag att nej, du förstår, jag är ju en sån där som anser att man ska följa de regler som finns.

Även om man tycker att det är idiotiskt. Det finns många lagar som är idiotiska, tillexempel. Men är det ok att bryta lite mot lagen när man tycker att lagen är idiotisk?
Diskussionen är mycket aktuell för mej, för just nu får jag en hel del skit för att jag anser att det är jävligt viktigt att man faktiskt utgår från de lagtexter som finns, tillexempel när man planerar hur jobbet ska organiseras... Att få i nacken att man "kör över" sina medlemmar för att man anser att arbetsgivaren ska följa lagen är för jävligt. Att få arga medlemmar som anser att man är en idiot är förstås inte kul - men hur ska man kunna ta fram lagboken nästa gång annars, hur ska man kunna kräva att arbetsgivaren följer lagen då?

Just nu känns det som om det nog är dags att be dem välja någon annan som kan företräda deras intressen i framtiden, för "förtroendevald" förutsätter väl att man faktiskt har medlemmarnas förtroende???
Om jag inte har det kan jag inte fortsätta. Om de vill ha en förtroendevald som driver olagligheter får de skaffa det. Bitter? Jag?!?

Äsch. Jag får väl lov att fortsätta att vara jag, iallafall? Fortsätta att anse att jag, för att kunna se mej i spegeln och kunna uppfostra mitt barn, får acceptera att det finns lagar och regler som är idiotiska, men att jag måste följa också dem, inte bara dem jag tycker är bra och nyttiga, om de bra och nyttiga ska kunna fortsätta att vara bra och nyttiga...

Borde nog inte ha skrivit det här, va?