torsdag 6 maj 2010

Misstag att sova borta...

Det där med att sova borta är en tveeggad historia.
Jag somnar lyckligare än jag kan minnas att jag varit - och vaknar med smärtor som inte är av denna världen.
Får rulla ur sängen, rent bokstavligt. I morse trodde jag på fullt allvar att jag inte skulle komma upp alls, låg på rygg som en skalbagge och vågade inte röra mej, det gjorde alldeles för ont. Bara tanken på att försöka vända mej på sidan och försöka sätta fötterna i golvet gjorde mej gråtfärdig, och jag funderade över hur förödmjukad man egentligen kan bli, att be sin älskade knuffa en ur sängen måste komma ganska högt upp på den listan!

Med stor svårighet kom jag ur sängen. Med stor svårighet kom jag också nerför trappan och fram till min handväska så jag kunde få fram mina piller. Det var ännu en stunds panik innan jag kom så långt ner att jag kunde nå den - väskan alltså - men det löste sej. Kaffe klarade jag också av att fixa, och efter nån halvtimme började medicinen verka såpass att jag nästan började känna mej som en människa igen. Det var några minuters ren skräck när vänsterbenet bestämde sej för att totalt försvinna och inte fungera, men det gick också över.

Kaxade till mej ordentligt, nog mycket för att snöra på mej Reebookskorna och ta en promenad, visserligen finpromenad i lågt tempo, men dock en promenad. Våren har smugit sej på, det knoppas och brister både här och där, och älv och sjö låg spegelblanka, så vackert att det inte är riktigt klokt. Tänk, att ha det så bra! Ett par hundra meter, och så strandpromenad så långt man bara orkar.

Jag orkade lite för långt. Jag är helt hopplöst på så vis, tar alltid i för mycket, och får lida för det efteråt.
Nu lider jag.
Men ser med stort nöje den älskade piska madrass... Han har fått för sej att en extra madrass nog gör susen, att jag måste ha en extra madrass nu när jag sover här, så det är väl bara att testa, då! Det ser lite tokigt ut med höjdskillnaden i dubbelsängen, och jag påpekade att det blir attans obekvämt och framförallt opraktiskt, men min älskade säger att det är ju precis som en gammal hederlig 90-säng, det har vi väl fixat förr...

Imorgon visar det sej hur det funkar med madrassen. Jag hopppas att det funkar...

Inga kommentarer:

<