...sej på bensinslangning!
Fadern nästan dog, tror jag. Kanske får han kemisk lunginflammation och gör det senare, vad vet jag?
Jag vet att vi sög hårt när det gäller slangning. Inte en droppe ville rinna ner i tanken, förutom de fem liter jag hade i den gröna bensindunken, den hällde jag i när det stod klart att vi aldrig skulle bli kriminellt kunniga på just det lilla viset.
Jaja. Jag hade önskat att han fått den där bensinen, han var till stor hjälp.
Men jag var jävligt rädd under bogseringsturen.
Och de där parkeringsböterna jag hade fått hade jag lika gärna varit utan, faktiskt...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar