Fascineras av det jag ser när jag slinker in på bloggen.
Sorgebearbetning. Sömnproblem? Vi har svaret! Och så lite KBT, förstås, KBT måste det vara...
Tur att man har humor, och kan se det roliga i det hela. Och det passande.
Lite kan jag rapportera om hur verkligheten ser ut utanför min lägenhetsdörr: dotter hemma, utskriven direkt, förstås. Så går det till. Första vardagen får de förhoppningsvis inte längre suicidala åka hem, för det är rysligt ont om plats på psykvårdsavdelningarna.
Och säger patienten att hon, eller han, mår bra och inte vill dö längre så tror läkaren förstås på det och säger att de ska ta kontakt med sin läkare/psykolog/kurator i öppenvården.
Jahapp.
Själv mår jag illa, och är en pissdålig journalist. Har inte ens öppnat tidningen idag, orkar fan inte se skiten jag producerade (eller gjorde jag? minns inte riktigt? Jo, det blev nog tre grejor, iallafall, trots allt sådär, men om vad???) och är glad att jag inte ska jobba imorgon, så är det.
Jag vet inte om det kanske slutar med att jag hamnar på samma avdelning som dottern just skrivits ut ifrån. Vissa dagar tror jag att det är så det kommer att gå, om jag har otur.
Har jag tur hinner jag dö innan nån lägger in mej.
Men så tänker jag bara ibland.
Inte idag. Idag har jag köpt mej ett tidningsställ och en stickkorg. En flätad spånkorg med handtag som går att fälla upp och ner, en sån där som man kan ha som picknick-korg om man vill och om det nån gång skulle bli väder för det.
Kanske tänker jag måla den. Förslag på färg?
5 kommentarer:
Joanjaeä... Lite teraputande för en världsaorolig mamma.. Kan det vara fel? Näe... Jag tror inte det.. Jag tror du behöver hjälp av någon KBT:are.. Eller så här.. Jag tänker att det nästan inte kan bli värre för dig i din situation. Så varför inte pröva?
Rött är mitt förslag!
Pok
Mallaälskarröttbralla
Det roliga är att jag har papper på att jag inte behöver terapi... Har förstås sökt stöd (både för mej och dottern, ska jag säga, i ... Ja, det är väl 6-7 år nu?) och efter psykologutredning konstateras att jag är så Medveten och Vad-det-nu-är att jag inte behöver terapi.
Den är fin... Grejen är väl att det finns så många som mår sämre, kan jag tro. Pengar, resurser, för lite av allt.
Och rött är bra.
Vännen... Jag tror du är precis allt du är utredd för.. Precis allt! Det ska inte handla om att du är medveten.. Vad är det du inte vet efter alla dessa år!??
Men vafan! Ilskan, sorgen, rädslan, din tanke om att du håller på att bli galen av situationen... Den tanken måste ju ut.. Ut hos någon som kan ta emot, bolla, stödja och finnas bara för dig! Ut hos någon som förstår, hos någon som är bara din.. Ensam är INTE stark! Du lever under extrem stress.... Det behöver man bara vara mamma för att förstå...
Rött är jävligt bra! Stark härlig illrött!
Pok
Mallaförstårattduhållerpåattsprängasbralla
Märkligt det där med reklamen. Hur den anpassar sig. Ibland blir det sjukt osmakligt.
Jag tror att du är en lysande reporter. Orkar man det du orkar - då kan man allt.
Skicka en kommentar