Mental press suger all kraft.
Helvetesdag på jobbet, och jag vet fanimej inte hur jag ska hantera det faktum att allt jag gör och allt jag säger slås ner på...
Om man haft stormöte, bestämt vad och vem, ska det inte vara så, då?
Inkonsekvens är förödande. När det blir (över)tydligt att enda anledningen att döda idéer och ifrågasätta metoder är personlig blir det ganska vidrigt.
Och det tar all energi och glädje ur världens bästa jobb.
3 kommentarer:
Ja, vad gör man för att täppa till dessa energiläckor? Antagligen ligger problemet hos någon annan, någon som känner sig hotad av dig, ett fegt litet kräk. På min förra arbetsplats hade jag en kollega "from hell", hon högg på allt och alla fast mest på mig. Till slut hade jag konstant ont i magen av att gå till jobbet. Och jag vet ju att jag inte kan förändra andra, bara mig själv. Ibland kan det kännas bra att tillsammans med någon annan få konstatera att någon är ett riktigt ärkepucko. Men i längden...det förmörkar tamejtusan hela livet. Önskar jag haade lite woodookunskaper! Kram!
Om det bara inte vore chefen...
Hu då!
Är det så illa att själva chefen är "den" personen...
Byta jobb skulle vara ett alternativ i bättre tider... kan nog vara lite vanskligt just nu....
Har inga bra råd att komma med...
Skickar styrkekramar/Yvonne
Skicka en kommentar