Nu är vi där igen...
Hur tänker man?
Min lille tränar karate, två gånger i veckan. Han har testat pingis, och är sugen på att prova mer. Och så vill han börja med fotboll. Därtill står han i kö till musikskolan, och musikalisk är han, gehör har han, så det ska mycket till för att jag inte ska försöka få en plats på gitarrlektionerna för honom inom ett par år när han klättrat i kön.
Men: hur många så kallade aktiviteter fixar en unge? Ska jag tänka själv är det just nu två och inte mer, och det vete tusan om det inte kan vara för mycket, det också. Fyra dagar i veckan uppbokade, eller kvällar rättare sagt, och nioåringen är trött efter långa dagar i skolan och på fritids.
Så hur tänker jag nu? Ska han få prova på, och sen bestämma sej för två grejor för nu, för att kanske lägga på en till när han är lite äldre och kan ta sej runt stan på egen hand?
Jag skjutsar gärna, det är inte problemet, snarare är det oro för att han inte ska orka riktigt. Jag anser, gammalmodig som jag är, att skolan måste gå före allt annat, och jag vet att det blir tuffare för varje år, redan till hösten när han börjar mellanstadiet kan han ju räkna med fler läxor...
Så mysiga problem, är det inte? En liten hemlis: jag vill nog helst att han kommer in i en lagsport också, så jag föredrar fotboll före pingis, även om jag ju själv har rötter där (bara tanken på fler timmar i pingishallen gör mej svettig, där har jag plågats under ganska många år...), men det måste han förstås välja själv. Jag ser på min äldste son hur mycket fotboll och lag och den biten betytt för honom - alla hans gamla vänner är från fotbollslaget, och de har haft fantastiskt mycket roligt ihop samtidigt som de blev ordentligt socialiserade! Det är nyttigt med lagsport, att vara del i en helhet är en speciell känsla, kanske särskilt för barn.
Men som sagt - det måste han ju välja själv. Eller? Ger mej inte med karaten, den har varit fantastisk för honom, och då framförallt mentalt. Det är ganska härligt att höra honom tala om "fokus" och "disciplin"!!!
Så: hur många aktiviteter? Är det åldersrelaterat? Hur tänker man?
4 kommentarer:
Jag anser det får gå åt två eftermiddagar/kvällar per vecka oavsett hur många aktiviteter det är frågan om. Allt för att skolan och det arbetet ska bli lidande.
Men visst, självklart är det åldersrelaterat - men i vilken ålder det kan ökas på, det kan jag inte svara på.
Du måste ge honom råd om du tror det blir för mycket. Det kan det lätt bli när de vill prova allt i en viss ålder. Vissa barn vill inte delta i lagsport. Presonlighet troligen?! Vilken klass går han i? Vårt barnbarn har mycket läxor i åk 4 och är mycket trött efter en skoldag.
Jag hade massor av aktiviteter som barn. Musik (piano, gitarr, sång), ridning, scouter, bollsporter av olika slag och nej, det är inget jag rekommenderar! Inte för att jag tror att jag skulle ha blivit någon stjärna inom något område men jag kände mig ständigt rotlös och inte hemma någonstans. Kanske en del av min personlighet men så här i efterhand tror jag att jag hade mått bra av att t.ex. fått haft stallet som mitt andra hem.
Mina barn har fått prova på en hel del, de två äldsta höll i flera år på med lagsport, något jag tror var nyttigt för dem. Yngsten har aldrig velat ha någon aktivitet och det har blivit människa av honom också.
Ungefär som jag tänker, då...
Ungen går i trean, och just nu är vi överens om att tre efter-skolan-aktivitets-dagar är mer än nog, men han vill ju så gärna prova fotboll också...
Nåja. Det kan ju vara lite säsongsrelaterat, det där, men jag vet ju hur hysteriskt det är inom fotbollen, "om du inte tränar alla dagar får du inte spela matcher"-stuket.
Lyssnar på barnet, men begränsar banne mej om det behövs!
Skicka en kommentar