Såna som jag, alltså.
Jag är en total bloggförlorare, eftersom jag inte gör nåt för att få läsare. Inga elakheter mot namngivna personer. Inga grafiska sexbeskrivningar. Ingenting annat än ett själsligt spybäcken är det här. För mina privata funderingar, ifred.
Har tänkt mycket på det där, och givetvis är det Alex Schulmans Jag-ska-sluta-blogga-för-jag-har-fått-ångest-beslut som påkallat det.
Jag kanske också slutar blogga, men inte just idag. Jag är så nöjd med att vara en bloggförlorare så. Meningen är ju alltså inte att tjäna pengar eller se räkneverket spruta på, meningen är att skriva.
Så patetiskt är det. Jag gillar att skriva. Jag behöver skriva. Annars geggar jag ner mej i mitt eget tanketräsk, och det är ingen god plats att vara, alls.
Jag är inbiten krönikeläsare, och ser gårdagens krönikörer, de där riktigt elaka hoppa-på-folk-skribenterna, som dagens bloggare. De "framgångsrika" bloggarna är dock överåriga jämfört med de "framgångsrika" elakkrönikörerna från förr, de som kallades provokativa, de där unga arga, ni vet. Som Linda Skugge. Hon bloggar numer för Amelia. Ingen framgångsrik bloggare verkar blogga för sej själv, eller sin egen skull.
Det är Amelia-blogg, Aftonbladet-blogg, Stureplans-blogg, och det är se mej! upprörs! annonsera!
Nä tack.
Och Alex driver nog sin företagsidé vidare, han blir nog rik och berömd på sitt skrivande utan blogg. Vilket han förtjänar.
Han kan nämligen skriva.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar