Just nu är det lugn som råder. Allting är visserligen relativt - en gapskrattande unge som tittar på Kenny Starfighter kanske inte kan betecknas som lugnt - men i mej råder lugn.
Jag vet att jag knappt gjort nånting idag, inget som skulle gillas i den där världen som jag faktiskt övergett. Den med putsning på ytor, jagande av dammkorn och pysslande med det ena eller det andra.
Istället har det blivit en hel del korsord, den gamla lasten har återuppväckts, och en del pillning med ofungerande vantar som ska repas upp om göras om till nåt fungerande.
Jag ser det som mindfulnessövning. Det är oerhört tråkigt, nämligen. Tålamodsprövande. Och tålamod har jag inte.
Men jag övar. Jag övar på att finnas i långtråkigheten om omforma den till lugn.
Det är också en aktivitet under ledighet.
3 kommentarer:
Korsord är inget att skämmas för, Mummel. Det är både gymping och avkoppling för hjärnan. Man mår bra av att veta att 'påstår'= te
;-)
Tanka nu hjärnan full av sudoko, korsord och lugnet, som jsut nu råder...
Pok
Mallaönskardigennystartbralla
Jajamen, jag ska se det som en effektiv hjärngympa med medföljande välbehövlig fysisk vila.
Men en sak stör jag mej på: nuförtiden är det små blå rutor, ibland t o m numrerade, som är huvudsaken i korsord. Man behöver alltså inte lösa korsordet för att få tävla om ev vinster.
Fusk! Fusk, fusk, fusk!
Och sudoko - jag har sifferallergi, Mallavännenbralla. Det fick jag av en extra usel mattelärare på gymnasiet, en som ansåg att humanister iallafall inte kunde nån matte, så varför bry sej?
Ingen sudoko för mej, alltså. Njet. Nej. Never...
Jag håller mej till mina älskade ord och uppskattar påståren!!!
Skicka en kommentar