Har pratat en hel del med behandlingshemmet, och därtill härjat som fan med diverse kliniker som inte skickat ett enda papper dit - det ger problem då dottern ska ha sin första träff med psykiatrikern, och han inte har underlag.
Det blev fart på faxarna. Papper skickades. Alltid något.
Så: jag besparades plågan att prata om besök eller ej, genom att en av kontaktpersonerna genast tog på sej det. Han berättade för henne att det nog inte var så himla lämpligt att pojkvännen kom, eftersom det var i sällskap med honom hon rökt på helgen före inläggningen. Och hon blev, förstås, skitsur.
Till mej sa han, kontaktpersonen, att det till slut blivit ett bra samtal, att hon förstått att han ville prata med pojkvännen först, och att det där med besök är nåt som ligger i framtiden överhuvudtaget.
Sen ringer hon på kvällen, dottern. Och enligt henne är det inga som helst problem med besök, när kommer ni?
Jag vet ju att det är så, att hon lever i sin egen verklighet, och väljer bort det hon inte vill ha i den, men det skapar ordentliga problem. Ringde kontaktpersonen, och upplyste. Lämnar över ansvaret...
Senaste läkarbudet: mixed states. Intressant, va? Tydligen betyder det att det finns drag av lite av varje, ett hopkok av borderline, bipolaritet, kanske lite adhd eller add som krydda. Hur behandlas sånt? Är det behandlingsbart?
Hon ska få mediciner. Humörreglerande/ångestdämpande. Och nåt mer som lät läskigt, vad jag förstod var det nåt som används mot psykotiska tillstånd och schizofreni. Varför ska hon ha sånt?
Jag får vänta tills sköterskan ringer och förklarar för mej. Men just nu är jag ganska rädd, faktiskt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar