Jaha.
Tid: just efter 05.00.
Plats: Mummels balkong.
Solen är inte uppe, men anas vara på gång, vilket borde innebära regnfri dag. Kanske.
Det är en sån där underbar för-höstig dag, vissa träd har börjat skifta färg, men ännu lyser det inte och skimrar.
Och när jag sitter där och lyssnar på söndagstystnad i den krispigt nästanfrostiga luften kommer insikten: det jag är är totalt, fundamentalt och fullkomligt uttråkad i ordets djupaste bemärkelse.
Allt jag gjort under hela mitt liv har varit för andra - och det har jag valt, tro inget annat. Jag väljer själv. Jag har valt. Och detta är alltså resultatet.
Vad jag använt för att förtränga saken: böcker. Läst och läst och läst, hela tiden och överallt, man har aldrig sett Mummel utan minst en bok. Utom nu. Nu är det dåligt med den saken, förutom hörböckerna då, men dom tjänar egentligen ett huvudsyfte - att stänga världen ute. Att omsluta mej med annat. Andra världar, andras historier, för min egen klarar jag liksom inte av.
Igår gjorde jag saker som kan tolkas som försök till att ändra på det. Jag i n r e d d e...
Om det är en sak som intresserar mej så inihelvete lite så är det inredning. Trots det: jag inredde, alltså. Mitt nya rum, t ex. Litet, och mitt. Det börjar likna nån sorts haremsrum. Eller kanske bordell. Coolt!
Ljuslyktor i svart och silver med läskigt bling-bling upphängda på de krokar min vän K smitt, äkta svartsmide alltså. Ovanför sängen! Hoppsan.
Och gardinerna... Rev ut alla gardiner jag äger ur skåpet eftersom jag vet att jag i princip hatar alla gardiner jag äger eftersom de flesta är skänkta av min mor och jag tänkte kasta bort sådär 89 procent, men där hittade jag De Perfekta Bordellgardinerna... Så jävla blommiga, med rankor av vinrött och guld som passar utmärkt till de (typ) vinröda tapeterna som satt uppe då jag flyttade in, och så ljusblått och gult och... Ja, de är bortom beskrivning.
Morsan kommer att döden dö då hon ser det, och genast gå hem och leta nya i sina outtömliga gardingömmor.
Men jag äääälskar det.... Det är så långt ifrån allas uppfattning om mej som man kan komma, det enda som stämmer i rummet är bokhyllorna, då, men där har jag ställt all new age-litteratur jag kunnat hitta (en hel del, t o m en grimoire) plus en massa fackböcker i lingvistik och reportageteknik och journalistik - hela rummet är ett statement....
Anti.
Mot uttråkning. Mitt liv är en seg seg seg kamp mot uttråkning.
Jag vill ha mina drömmar: dykcertifikat under nån månad i Karibien. Lika lång tid i Taurusbergen. En resa till mitt fadderbarn i Benin. En månad på den där äckligt dyra resorten i Arizona där man får behandlingar som inte ens går att beskriva och kan se öken och navajoland....
Svenska Spel svek igen. Noll vinst. Uttråkningsstadiet fortsätter. Överlevnad, existens, inte liv.
Men mitt rum blir en frisk fläkt ett tag, tamejfan.
Tid: just efter 05.00.
Plats: Mummels balkong.
Solen är inte uppe, men anas vara på gång, vilket borde innebära regnfri dag. Kanske.
Det är en sån där underbar för-höstig dag, vissa träd har börjat skifta färg, men ännu lyser det inte och skimrar.
Och när jag sitter där och lyssnar på söndagstystnad i den krispigt nästanfrostiga luften kommer insikten: det jag är är totalt, fundamentalt och fullkomligt uttråkad i ordets djupaste bemärkelse.
Allt jag gjort under hela mitt liv har varit för andra - och det har jag valt, tro inget annat. Jag väljer själv. Jag har valt. Och detta är alltså resultatet.
Vad jag använt för att förtränga saken: böcker. Läst och läst och läst, hela tiden och överallt, man har aldrig sett Mummel utan minst en bok. Utom nu. Nu är det dåligt med den saken, förutom hörböckerna då, men dom tjänar egentligen ett huvudsyfte - att stänga världen ute. Att omsluta mej med annat. Andra världar, andras historier, för min egen klarar jag liksom inte av.
Igår gjorde jag saker som kan tolkas som försök till att ändra på det. Jag i n r e d d e...
Om det är en sak som intresserar mej så inihelvete lite så är det inredning. Trots det: jag inredde, alltså. Mitt nya rum, t ex. Litet, och mitt. Det börjar likna nån sorts haremsrum. Eller kanske bordell. Coolt!
Ljuslyktor i svart och silver med läskigt bling-bling upphängda på de krokar min vän K smitt, äkta svartsmide alltså. Ovanför sängen! Hoppsan.
Och gardinerna... Rev ut alla gardiner jag äger ur skåpet eftersom jag vet att jag i princip hatar alla gardiner jag äger eftersom de flesta är skänkta av min mor och jag tänkte kasta bort sådär 89 procent, men där hittade jag De Perfekta Bordellgardinerna... Så jävla blommiga, med rankor av vinrött och guld som passar utmärkt till de (typ) vinröda tapeterna som satt uppe då jag flyttade in, och så ljusblått och gult och... Ja, de är bortom beskrivning.
Morsan kommer att döden dö då hon ser det, och genast gå hem och leta nya i sina outtömliga gardingömmor.
Men jag äääälskar det.... Det är så långt ifrån allas uppfattning om mej som man kan komma, det enda som stämmer i rummet är bokhyllorna, då, men där har jag ställt all new age-litteratur jag kunnat hitta (en hel del, t o m en grimoire) plus en massa fackböcker i lingvistik och reportageteknik och journalistik - hela rummet är ett statement....
Anti.
Mot uttråkning. Mitt liv är en seg seg seg kamp mot uttråkning.
Jag vill ha mina drömmar: dykcertifikat under nån månad i Karibien. Lika lång tid i Taurusbergen. En resa till mitt fadderbarn i Benin. En månad på den där äckligt dyra resorten i Arizona där man får behandlingar som inte ens går att beskriva och kan se öken och navajoland....
Svenska Spel svek igen. Noll vinst. Uttråkningsstadiet fortsätter. Överlevnad, existens, inte liv.
Men mitt rum blir en frisk fläkt ett tag, tamejfan.
2 kommentarer:
Det låter skitmysigt.. Släng ut mamma om hon fortsätter klampa in i ditt liv! Du är vuxen!
Pok
Mallakangotttänkasigbordellsovrumbralla
Mor sa ingenting, vilket säger mer än tusen ... Ja, saker!
Och kom ihåg: det är abslolut emot all feng shui och allt annat också att ha rött i sovrummet! Ni är varnade!
Själv sover jag som ett barn...
Skicka en kommentar