Tangentbordet blev galet, och nu är jag utelåst från alla mina konton på jobbet.
Nu har jag alltså två artiklar som egentligen skulle ha varit med idag med som kan vänta tills på måndag - men jag måste lik förbannat skriva dom i helgen.
Och jag älskade mitt tangentbord, det är fint och litet och silverfärgat och numera avlidet. Kanske. Jag ska försöka återuppväcka det, här hemma, och förhoppningsvis kunna ta väck det jävla illröda panikinköpet jag gjorde igår.
Det var nämligen så att det inte fanns ett enda reservtangentbord på hela redaktionen. That's life, på små stackars kämpande lokaltidningar...
Nu kämpar jag för överlevnad, och med självrannsakan.
Jag försöker förstå vad det är jag ska, eller förväntas, lära mej av all skit som pågår runt mej. Hittills har jag uppenbarligen misslyckats, eftersom det bara fortsätter. Inte bara det, det eskalerar. Nu får jag ta en ordentlig titt på mej och verkligen fatta...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar