Sms-konversation med sonen:
Jag: "Nää, nu laddar jag ner hela Jordans The Wheel of Time. 11 böcker. Tjocka. Och det är ditt fel!"
Sonen: "Klart om några timmar. Visst är den nya tekniken hemsk?"
Jag: "Hatar den. Nu kanske du också kommer att 'läsa' serien, på nån strand, inladdad i telefonen eller mp3-spelaren?"
Sonen: "Självklart! Du sparar en jävla massa cash, iallafall..."
Vilket han ju har rätt i. Jag sparar en del irritation också, eftersom jag kan ta hem Edith Piaf-skivan jag letat mej blå efter också. Musik och litteratur. Det som får världen att gå runt.
Enda problemet är att jag känner mej så kriminell. Är ju så otroligt präktig. Trycker alltid på knappen och väntar på grönt ljus vid övergångsställen. Har alltid cykelhjälm (när den lille är med, iallafall, och det är förresten inte mot lagen att cykla utan då man är över 15!).
Jag bryter alltså inte mot lagen - men nu har han fått mej dit, min son.
Jo, det har han. Han har flyttat hemifrån, och lämnat mej med ansvaret för mina egna nerladdningar. Förut kunde jag blunda och hålla för örona och låtsas att filerna helt mystiskt bara lagt sej i mina mappar för bränning - men nu måste jag stå för hela processen alldeles ensam.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar