Nu är det nära att det inte går längre.
Ringt runt till alla jävla instanser, och svaret?
Avvakta. Du kan inte göra mer än du gjort, nu kan du inte göra annat än låta det vara.
Men vadå??? Det är ju mitt barn, hur kan jag nånsin låta nåt vara?
Men jag vet inte hur. Idéer slut. Initiativförmåga slut. Och hennes vilja finns inte.
Men om det händer nåt? Det mal i huvudet hela tiden, i hela kroppen, det finns ingen möjlighet att förtränga möjligheten, att bara gå på logiken som säger att jag får lov att ta några steg tillbaka, låta saker ske.
Hur?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar